BlogVrian

Saturday, January 24, 2009

Grammeydys y Ghaelg

Lhisagh y title ve 'Grammeydys ny Gaelgey'? Dy firrinagh, cha nel y gienneydagh jeh 'Gaelg'/'Gailck' ry gheddyn ayns stoo va screeut ayns ny eashyn hie shaghey. Er lhiam dy daink 'Gaelgey' rish tra screeu yn Arrymagh Robert Thomson 'Dy bishee ad tushtey ny Gaelgey!' ec jerrey yn roïe-raa tra ren eh 'First Lessons in Manx' liorish Goodwin ass y noa sy vlein 1965. Yn oyr dy vel mee screeu mychione y chooish shoh, shen dy vel tooilley sleih screeu ayns Gaelg nish (booise da Jee) as paart jeu gaavioghey reddyn sy Ghaelg hie magh ass çhengey yn theay foddey er dy henney. Er aght ennagh, ta shoh ny red feer vie. Er aght elley, shegin dooin ve kiarailagh nagh jeanmayd croo stoo sy ghrammeydys nagh row rieau ayn.

Ta treealtys er ny chur roish nish dy reaghey çhaglymyn dy resooney cooishyn grammeydys sy Ghaelg - treealtys feer vie. Cha nel caaghyn dy liooar er ve ec Gaelgeyryn cooishyn myr shoh y resooney choud as shoh. Myr sambyl jeh red lhisagh shin resooney, ta shen y keintys jeh ennymocklyn. Roish shoh, cha nel y chooish shoh er voirey orrin monney. Agh nish t'ee çheet dy ve speeideilagh. 

Saturday, March 22, 2008

Brian Stowell

Y vlog screeu mee roish shoh, ren ee failleil. V'ad laccal ID ennagh - cha hoig mee. Ansherbee, ec y traa t'ayn ta mee prowal reaghey reddyn son y Cohaglym Celtiagh Eddyrashoonagh hed er cummal ayns Aberystwyth ec y jerey jeh Jerrey Souree. She Phil Gawne vees loayrt son Mannin (mychione y çhymmyltaght as sustainability) as foddee dy nee ny Reeling Stones (Tom Callister as sleih aegey elley) vees ny fir-chiaullee. Y red ta mish boirit mychione: nod Mannin cummal y Cohaglym Celtiagh Eddyrashoonagh ayns Mannin sy vlein 2010?

Labels:

Wednesday, September 26, 2007

Çhellveeish ayns Mannin

Ren Brialtagh Ellan Vannin reihys beg y reaghey bentyn rish y çhirveish-çhellveeish ta Mannin geddyn. Ren ad shen kyndagh rish y naight dy vel eh liklee dy bee naightyn Border ceaut magh, as dy jig 'shirveish-naight' son Mannin voish Sostyn hiar-hwoaie. Hooar reihys y Vrialtagh magh dy by vie lesh y chooid smoo jeusyn ren votal geddyn shirveish veih Granada. Va'n earroo jeusyn ny shlee na'n earroo va laccal Mannin dy chur shirveish-çhellveeish er bun jee hene. Cha noddym gra dy vel shen cur yindys orrym. Ta Mannin ny çheer verchagh, ga dy vel y reiltys gaccan dy vel shin boght nish. Oddagh shin fordrail shirveish-çhellveeish Vanninagh veagh livrey naightyn nyn lomarcan. Dy beagh moyrn erbee ry gheddyn ayns sleih ayns shoh, veagh ad guee dy beagh shirveish-çhellveeish Vanninagh currit er bun - son naightyn er y chooid sloo. Cha nodmayd jerkal dy bee anaase ec sleih-çhellveeish ayns Newcastle ny boayl ennagh er livrey shirveish-naight yindyssagh da Mannin!
As ta Manninee ennagh foast jerkal dy vow ad tooilley naightyn Manninagh veih çhellveeish BBC ayns Manchuin. Jarrood eh! Ta aignaghyn y sleih shen ayns Manchuin festit ayns Manchuin - as cha nyrrys. Tra va mee cummal ayns Merseyside, va sleih ayns shen kinjagh gaccan nagh row monney naightyn ry akin veih Manchuin nagh row dellal rish Manchuin. Agh my ta shirveish-çhellveeish soit ayns balley mooar ennagh, t'eh doillee agglagh gyn y ve cur magh naightyn mychione y valley shen car y traa. Son shickyrys, kyndagh rish Manninee gaccan mychione shirveish y BBC da Mannin, ta lught y BBC ayns Manchuin (as buill elley) er phrowal dy haraghey yn çhirveish shen. Paart jeh ny oyryn dy ve gaccan, cha bee ad ayn roish tammylt. Agh s'doillee credjal dy bee tooilley naightyn mychione Mannin ry akin er y çhellveeish veih BBC Manchuin - nane jeh ny reddyn ta sleih gaccan mychione feer vennick ayns Mannin. S'feer dy vel y BBC er nyannoo nyn gooid share dy chur stoo mychione Mannin (goaill stiagh y Ghaelg) er yn ynnyd-eggey oc. Agh foddym credjal nagh vel monney sleih ta gaccan mysh genney naightyn Manniangh, nagh vel ad jeeaghyn er ynnydyn-eggey. Ta shin laccal shirveish-çhellveeish Vanninagh, my ta!

Monday, May 21, 2007

Fy yerrey! 20.05.07

Ta mish kinjagh jarrood dy vel blog aym, as tra phrow mee dy screeu tooilley stoo bunnys 4 mee er dy henney, cha dod mee cosney stiagh blog y screeu. Ta mee smooinaghtyn dy vel eh scanshoil dy vel bloggyn Gaelgagh ayn - ta feme ain er foddey ny smoo jeu. Shione dou dy vel eh ny chliaghtey Mannin dyn y ve soilshaghey ny ta shin smooinaghtyn rish y teihill, agh cha nodmayd cooney lesh y Ghaelg er yn aght shen. Ta'n Ghaelg ayns feme jeh soilsheydys, soilsheydys,soilsheydys. V'eh anaasagh dy dooyrt Gaelgeyr ennagh 'Peiagh trimshagh elley, myr shen!' tra dimraa Gaelgeyr elley dy row blog echey. Foddym toiggal yn aght ta sleih smooinaghtyn myr shen, agh shegin dooinyn, ny Gaelgeyryn, brishey magh ass y ghetto cho mennick as oddys mayd.
Gowee kegeesh y TT toshiaght Jesarn. Eisht, bee eh keead blein dy eash. Son shickyrys, ta'n seihll er ny chaghlaa dy mooar neayr's 1907. Cha nel Mannin cosney argid mooar nish liorish turrysid. Cha nel monney lhiabbaghyn ry gheddyn nish son turrysee as cha nod oo croghey er ny baatyn - jees oc, foddee. Jesarn shoh chaie, va kayt-marrey kiarail shiaulley veih Lerpoyll gys Doolish syn astyr. Mastey troailtee elley, haink barrose lane dy phenshyneyryn gys y Pierhead ec Lerpoyll. Hooar immanagh y varroose kiedyn-boayrdal ny penshyneyryn as v'ad jerkal goll er boayrd y kayt-marrey. Cre'n jerkalys! Kyndagh rish 'doilleeidyn çhaghnyssagh' cha dod y kayt-marrey goll. Begin da ny penshynyeryn boghtey as troailtee elley fuirraghtyn rish orryn as ooryn. Fy yerrey hoal wass, daag y kayt-marrey as hiauill eh dy moal gys Doolish. Raink eh Doolish mysh jees ayns y voghrey. Haink eh magh dy row nane jeh ny kiare jeshaghtyn ec y vaatey er vailleil. Nagh mennick ta shin er chlashtyn y skeeal shen. As nagh mennick nagh vod kayt-marrey shiaulley kyndagh rish keayn garroo. C'red elley oddagh oo jerkal rish lurg da colught quaagh syn Austrail v'er chionnaghey yn Paggad Bree? Lhig dooin treishteil nagh bee brockyn mooarey jeant ec traa yn TT.

Saturday, February 03, 2007

Shirveishyn Lughtyn-thie Manninagh: 03.02.07

Roish yn ard-reihys Mee Houney, shimmey politickeyr va loayrt mychione 'reiltys foshlit'. Nish, ta'n Reiltys er votal dy reayll follit y coardail va jeant lesh Shirveishyn Lughtyn-thie Manninagh. 'Reiltys foshlit', dy jarroo! Lhisagh shin moylley Allan Bell, y Shirveishagh Tashtee, son votal dy lhisagh fys ennagh ve currit magh mychione y coardail shoh. Phrow Brenda Cannell e cooid share, agh cha row Coonceil ny Shirveishee eer arryltagh dy chur magh quoid argid hooar Shirveishyn Lughtyn-thie Manninagh.
Lhisagh Reiltys Vannin stiurey kiarail son paitchyn ayns gaue, as cha nee colughtyn preevaadjagh. Ta Shirveishagh Lughtyn-thie Manninagh er hoilshaghey da'n teihll nagh dod ad livrey kiarail chiart. Shimmey skeeal agglagh ta goll mygeayrt mychione y colught shoh. Foddee nagh vel firrinys erbee ayns ny skeealyn shoh, agh lhisagh fys ve ec theay Vannin er ny reddyn va goll er as ta foast goll er. Er y chooid sloo, hooar Rheynn Slaynt as Shickyrys y Theay rey rish y cholught neuchummeydagh shoh, as s'mie shen, dy jarroo.
Bentyn rish jeeaghyn mysh paitchyn t'ayns gaue, t'eh jeeaghyn dy vel Reiltys Vannin currit da cur ram argid da colughtyn preevaadjagh son livrey drogh hirveishyn.
Ta Mannin braew aighoil nagh dug ym-ysseraght Hostyn monney geill da cooishyn myr shoh ayns Mannin. Er y gherrid, haink dunverys er daa phaitchey v'ayns kiarail, as va fer ny ghaa elley feddynit marroo. Cha nodmayd gra 'Co-phobble ta Kiarail' rish shen.

Thursday, December 14, 2006

Podcastyn as stoo elley: 14.12.06

T'eh jeeaghyn dy vel y çhaghnoaylleeaght çheet dy ve ny smoo as ny smoo cooie da mynçhengaghyn. Dy jig y laa tra nagh bee orrin croghey er sleih elley son creeley Gaelg er y radio as er y çhellveeish. Hannah, fodmayd jannoo recortyssyn-sheean dooin hene, as jannoo mynjyskyn dooin hene - as nish, podcastyn, lesh sheean as jallooyn-gleashee. Moyll-jee yn Çhiarn!
Ta mish hene son prowal dy ynsaghey Gaelg da sleih elley er y çhellvane. Hooar mee Skype er y gherrid as t'eh gobbraghey mie dy liooar - agh ta mish foast gynsaghey yn aght dy yannoo ymmyd jeh. Ta treisht aym nagh jean m'inneen saa geid Skype voym tra hig ee dy valley veih'n ollooscoill. Agh oddagh ish jeelaadey Skype gys y ghlioonag eck hene gyn boirey.
Son shickyrys, son y chooid smoo, she sleih aeg vees jannoo ymmyd jeh'n çhaghnoaylleeaght noa - Skype, bloggyn, podcastyn, as myr shen. Gyn ourys, nee shenn sleih ennagh ymmyd jeh cullee noa - jeeagh orroosyn ta kionnaghey stoo er yn eddyrvoggyl. Agh bentyn rish ynsaghey çhengaghyn, foddee nagh bee shenn sleih ro arryltagh dy gholl stiagh sy Teihll Noa dy bollagh. Ren shin feeshan ny ghaa cour ocsyn gynsaghey Gaelg, agh er lhiam nagh vel monney sleih jannoo ymmyd jeh ny feeshanyn.

Monday, October 30, 2006

Preevaadjaghey 30.10.06

Ren 'Skimmee Neuchrogheydagh' scrutaghey strughtoor Reiltys Vannin er y gherrid ad hug ad magh tuarastyl. Verragh eh er y chayt garaghtee dy ghra 'neuchrogheydagh' rish y skimmee shoh. Eear-chleragh jeh Tinvaal, daa pheiagh-dellal veih Sostyn ta currit da'n ghorley-reiree (managerialism) - nane jeu ny oltey jeh UKIP - eear-oltey ny ghaa jeh Tinvaal (ren nane jeu prowal creck Radio Vannin da fer-dellal as ghow eh yindys tra ren y theay gaccan my e chione). 'Neuchrogheydagh'?
Cha nel mish gra nagh vel strughtoor Reiltys Vannin ayns feme jeh scrutaghey, agh cha nel mee smooinaghtyn dy jed doilleeidyn goll er feaysley liorish preevaadjaghey (ny far-phreevaadjaghey) dy chooilley nhee, myr ta'n 'skimmee neuchrogheydagh' shoh coyrlaghey. Yee, saue shin!
She Benainshtyr Thooder ren cur preevaadjaghey fo raad ayns Sostyn as shimmey çheer elley t'er nyannoo arrish urree neayr's y traa shen. Cha nel monney sleih ayns Sostyn t'ayns foayr jeh preevaadjaghey shirveishyn theayagh nish. Ta ny raaidyn-yiarn ayns stayd agglagh agh ta sleih quaagh foast cosney millioonyn dy phunt veih eeckeyderyn-keesh. As ta colughtyn-ushtey gra nagh vel eh feeu dy charraghey faarnyn ayns piobyn-ushtey: veagh eh ro chostal! T'eh jeeaghyn dy vel reiltys Hostyn geearree preevaadjaghey ymmodee reddyn elley - y çhirvesh-slaynt, ny pryssoonyn, yn oik postagh... S'cummey jean preevaadjaghey livrey shirveishyn share, shoh yn eie-oaylleeaght fassanagh feiy ny cruinney nish. S'cummey dy vel delleyderyn molteyragh geid billioonyn dy phunt veih'n theay - er oi lhien!
Veagh eh ommidjagh erskyn towse dy jinnagh Mannin jannoo arrish er shoh kyndagh rish fassan. Lhisagh Manninee streeu noi eab erbee dy phreevaadjaghey shirveishyn lectraghys as ushtey, yn oik postagh, ny barrooseyn as stoo elley. Mastey reddyn elley, hug y 'Skimmee Neuchrogheydagh' roish dy lowal da colughtyn preevaadjagh stiurey Yn Ynnyd Spoyrt Ashoonagh as y Villa Marina/Gaiety. Nar lhig eh Jee. Reesht as reesht ta Reiltys Vannin goaill ayrn sy skeeal braew shen, 'Eaddagh yn Impir'. She yn Impir Mannin, lhiggey da roosteyryn geid argid voee.
Choard mee rish y skimmee tra dooyrt ad dy lhisagh Tinvaal dellal rish cooishyn ashoonagh, cha nee cooishyn ynnydagh. As choard mee roo tra dooyrt ad dy vel feme er slattys cour seyrsnys-fysseree. My vees y lheid ain dy bragh, shegin da Manninee shickyraghey dy bee seyrsnys-fysseree kiart ry gheddyn ayns Mannin. Va bree currit da slattys cour seyrsnys-fysseree er y gherrid ayns Sostyn. Hannah, ta reiltys Hostyn shickyraghey nagh bee seyrsnys-fysseree ry gheddyn. Cre'n spotçh.